Sätra brygga

De två yttre timmerkistorna har ovan vattnet rivits i sommar
Sidescan sonarbild av kistornas status under vattnet. Bilderna är sido-vyer, inte sett ovan ifrån. Bilder tagna från vår arbetsjolle.

Första steget i att renovera Sätra brygga i sjön Viken, Göta kanal, har under sommaren utförts av rederi M/s Sandön. Nu planeras det för kommande åtgärder 2023-25.

Här är arbets PM att läsa:

Ransbergs medeltida kyrka får nya bjälkar och sparrar

Ransbergs taklag daterat 1350-tal

Ransbergs kyrka, Tibro pastorat, Skara Stift, är en av kyrkorna som försågs med murat tegelvalv först i Stiftet. Här över koret och sakristian.

Taket var redan vekt konstruerat från början vilket man över tid har insett och tillfört förstärkande sparrar och bjälkar. Allteftersom takstolarna trillade isär eller knäcktes blev det ohållbart och riskerade andra skador att uppstå. Det var orsaken till årets åtgärd då yttertaket av plåt ändå skulle bytas ut och chansen att reparera takstolarna och byta den hälsofarliga mineralullen mot cutterspån av trä.

Flera knutar hade havererat helt och orsakade andra skador.
Alla knutar under isoleringen kunde ej åtgärdas då det låg tre lager mattor åt olika håll. Därför väntade vi från 2017 till 2022 med att utföra alla åtgärder då isoleringen var bortplockad.
Bygghyttan i Karlsborg var huvudentreprenör och Traditionsbärarna UE till dem.

S:t Jacobs kyrka Får taklaget inventerat på skador

Stockholm Stift äger denna kyrka.

Förvaltningen för S:t Jacobs kyrka önskade en skadeinventering / statusbesiktning av samtliga vindsutrymmen. Mattias Hallgren och Mattias Malmros utförde uppdraget under försommaren 2022. Skicket på taklagen visade sig vara i mycket gott skick jämfört med många andra kyrkor och endast mindre problem kunde iakttas.

Trevlig utsikt över stadens alla håll.

Uppe i tornet finns ”lägenheter” för brandvakterna som alltid höll vakt. delar av dessa samt matlagningsvrå finns kvar uppe i tornet. Fina ritningar gick att finna vilka var till stor hjälp i vårt arbete.

Kyrkan har brunnit som det mesta i Stockholm och taklaget är relativt modernt även om kyrkans ursprung är mycket äldre.

Östra mittskeppet sett från väst mot öst.

Taklaget är välbevarat och ett viktig historiskt dokument av sin tid med flara intressanta detaljer.

Gångpassage för brandvakten mellan fönstren i tornet.
Fint och välgjort timmermansarbete i tornkonstruktionen
Ett av de flera övernattningsrummen uppe i tornet för brandvakten.

Ett trevligt uppdrag i en trevlig kyrka.

Åkers kanal får renoverade slussportar

Ritning från 1910
De äldsta slussportarna av trä från 1820-tal byttes ut mot nya av nitad plåt med ståndare av trä under 1910-talet. Dessa är nu i behov av renovering.

Slussen ägs av Åkersberga kommun och Traditionsbärarna hjälper till med alla trädelar till plåtportarna som nu ligger på Gotenius varv i Götebörg. Vi har tillverkat nya rund och slagståndare samt tröskelstockar av Bergslagslärk från Naddebo såg i Fagersta. I Augusti kommer vi montera delarna som vi tillverkat i Forsvik under försommaren och montering av portarna i slussen sker i höst.

En av de nedre stora slussportarna liggandes i Gotenius torrdocka. De är märkligt tillverkade då rundståndaren nertill är instucken i hörnjärnet av gjutstål vilken står ner på lagerdubben vilken porten vrids på. Dubben är ej centrerad utan sitter placerad så att portarna vid öppning går ifrån stenväggen så rundståndaren inte slits ut.
Visst behov av reparation..
Gotenius varv i morgonljus
Ritning från 1910

Portarna har nu fått nya timmer av Bergslagslärk monterade. Rundståndare, slagståndare och dubbla tröskelstockar. Arbetet har utförts på anrika Gotenius varv i Göteborg som nu är det sista och enda riktiga fartygsvarvet i stan.

Mattias Hallgren och Mattias Malmros arbetar med detta projektet.

Rundståndare passas in mot den nitade slussporten
Vi arbetade med de små portarna i torrdockan från sent 1800-tal!
En av de stora portarna med ny rundståndare. Diameter 340mm. Notera den exentriskt placerade ”pannan” för lagerdubben som porten står på i slussen. Det gör att ståndaren går ifrån stensättningen då den öppnas så stocken inte slits.
En av de stora portarna lyfts på plats i slussen i Åkersberga.
Nu börjar arbetet med att passa in allt så det blir tätt i förhållande till stensättningen, den andra porten och tröskelstockarna.
Inpassning med millimeter precision på rätt ställe och glapp på andra.

Trångfors smedja får ny vattenränna

Trångfors smedja, Hallstahammar

Den stora vattenrännan som förser mumblingshammarens vattenhjul är angripen av svamp och riskerar att rasa ihop. Med bidrag från ägarna och Länsstyrelsen hjälper Traditionsbärarna till med tillverkning av en ny ränna. Vattnet kommer från Strömsholms kanal via en dammlucka in i vattenrännan och rinner sedan ut i trångforsen intill smedjan.

Den 7 ton tunga mumblingshammaren, gjuten i Arboga 1850-tal, är av samma slag som i Karmansbo smedja några mil nordost om Trångfors.

Den gamla rännan var av furuvirke med mycket ytved där allt har strukits med tjära vilket hållit kvar inträngande fukt och skapat grogrund för svampar. Vi valde att erbjuda en ny vattenränna med stativ byggt av Bergslagslärk som bruken under 1800-talet planterade för att ha till vattenmaskiner och bet-kar. Nu är de träden färdigvuxna och kan användas för sitt ändamål !

En tredjedel av rännans längd i bild och mumblingshammarens vattenhjul, ett överfallshjul.

Virket kommer från Naddebo såg, Fagersta. Vattensponten är av 100% kärnfuru från Värmland levererat av Rinn såg.

Vattenrännan från insidan.
Smideshärdarna

Tillverkningen av delarna till rännan och stativet utfördes i Forsvik under vintern. Under våren har delarna transporterats till Trångfors för montering i sektioner på land vilka sedan lyfts ut till det nyuppförda bjälklaget på stativet.

Ståndare till rännan av 100% kärnfuru 8″ x 8″
Oskar Ingebrigtsen tar emot en ny sektion ränna a 5m.
Rännan kommer att färdigställas under 2023 då mer €€€ tillförs projektet.

Medverkande i projektet är:

Mattias Hallgren, Björn Frodin, Oskar Ingebrigtsen, Mattias Malmros, Kai Flores Richter, + lärlingar, Kalle Thorsen, Torbjörn Happe, Linus Elmes.

Storkyrkans lanternin

Traditionsbärarnas arbete med Storkyrkans lanternin

I slutet av 2021 kontaktades Traditionsbärarna angående allvarliga skador på Storkyrkans torn-lanternin. Tornlanterninen är uppförd under 1740-talet och är helt klädd i kopparplåt. Vi utförde först en skadeinventering av bärande stomme och tog fram ett åtgärdsförslag. Dess syllkonstruktion var helt upprutten och full av svamp. Skadorna var så allvarliga att den stod och gungade vid lätt beröring!

Vi kunde samordna en akutinsats åt M3 bygg som var generalentreprenör och få fram hantverkare i vårt nätverk som kunde utföra arbetet.

Här kan ni läsa vårt PM om arbetet med den bärande konstruktionen:

Söne holk-kvarn i Skara fornby, Västergötlands museum

1924 Skara fornby

Holk-kvarnen på Västergötlands museum har under hösten 2021 helt demonterats och lagts i tält i väntan på 2022-23-24. Första åtgärden är att kullen som kvarnen står ovanpå måste förstärkas och ny grund läggas. Därefter kan kvarnens timmerstomme återuppföras under 2022. Åren därefter monteras alla kvarnens delar samman med tidsenliga metoder och redskap. Målet är att vinna bortglömd kunskap om hur man bygger upp en kvarn utan moderna hjälpmedel. Ett immateriellt kulturarv som var en självklarhet förr på landsbygden, men som helt fallit i glömska.

Kvarnen då den stod i Söne på 1920-talet.
Demontering skedde på modernt vis, men med stor reflektion av detaljer, verktygsspår som är till hjälp vid återuppförandet i framtiden. Allt dokumenterades i bild, film och ritningar.
Holken demonterad. Röret vilket drivaxeln från vingarna löper ner till kvarnstenen.
Mellan de två kraftiga balkarna stod holken fast.
I vart hörn står stolpar vilket takstolarna tar spjärn emot då de håller fast holkens midja.
Bölet, överbyggnaden, demonterades del för del då det är så man återuppför den igen.
Vingaxel. Vingar till vänster, lager med kronhjul och bromsband och till höger aktre lagret.
Vingaxel rutten. Kuggarna i kronhjulet sattes aldrig in 1924 efter flytten till fornbyn.
Övre kransen vilken håller bölet i läge runt om holkens topp. Bölet står ovanpå en glidkrans vilken man kan vrida hela bölet med vindfånget runt i och ur vinden.
Den nedre holk-kransen vilken står ovanpå lglidkrnasen.
holkkvarn i genomskärning

Planen är att ett forskningsprojekt kring holk-kvarnar tar form under 2022 tillsammans med SLU, Västergötlands museum, VG regionen och Traditionsbärarna.

Här kan ni läsa hela dokumentet om demonteringen:

Enåsa kyrktorn, Amnehärad pastorat.

Torntaket på Enåsa kyrka från 1783 läcker och den bärande stommen har reparerats från insidan med plåttaket kvar! En inte helt lätt uppgift, men möjlig. Bengt Bygdén, Kalle Thorsén, Oskar Ingebrigdsen, Björn Frodin och Mattias Hallgren har alla varit inblandade i åtgärden.

Kyrkan är inte i bruk utan står ”öde”.
Bengt och Björn på glatt humör.
Timmermanskirurgi då allt skulle passas in från insidan med takfotens listverk och undertak med plåt kvar. Små plåtvinklar monterades mellan undertak och takstolar för att hålla allt samman efter åtgärden.

Arbetet är nu klart men taket läcker fortfarande och skall tätas utifrån i vår.

H.A.S.P Houses and social practices – Kalmar VP 1-2

Göran Tagesson, Mattias Hallgren och Gunhild Eriksdotter har tillbringat ett par veckor i Kalmar för VP 1 och 2 där hus från 1650-1800 har undersökts inom HASP-projektet. Vi hade även ett första uppstartsmöte med alla inblandade, forskare och specialister samt Kalmar länsmuseum.

typisk handelsgård i stadsmiljö, Kvarnholmen, Kalmar 1600-tal

https://www.uu.se/en/research/projects/selected-project/?researchId=2020-03648_VR

Projektet HASP – Hus och social praktik 1600-1850 syftar till att analysera hus och boende samt olika med detta förknippade sociala praktiker under tidigmodern tid, med utgångspunkt i ett urval svenska städer. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och bekostas av Vetenskapsrådet under perioden 2021-2026, med prof Dag Lindström som projektledare.  

Projektet utgör en direkt fortsättning på projektet Hus och hushåll i tidigmoderna svenska städer 1600-1850, knutet till Arkeologerna, Statens historiska museer, bekostat av Berit Wallenbergs stiftelse under åren 2016-29. Resultaten här visade tydligt på stora förändringar under perioden, dels i den byggda miljön i form av tomtstruktur, husens byggnadsteknik och rumsliga struktur, dels i förändrade boendeförhållanden och sociala relationer. I detta projekt kom fokus att hamna dels på en översikt över arkeologiskt dokumenterade huslämningar från städerna Linköping, Kalmar, Norrköping, Vadstena och Jönköping, dels en inventering av trähus och ett antal fördjupande fallstudier i Linköping. 

Dessa hus har undersökts. Vissa har återuppförts efter stadsbränder med delvis återbrukat material.
Handelsgård från 1700-tal. Kullzenska gården, nu med anrikt cafe på andra våningen 😛

Vi tog ca 100 prover för dendrokronologi som skall ge oss svar på byggnadernas kronologi. HASP fortsätter med slutspurt i Kalmar under vårvintern.

Villnäs slott Finland, 2021 Louhisaaren kartanon.

Mattias Hallgren och Robin Gullbrandsson medverkade som föreläsare på årets kurs för restaureringsarkitekter.

Flera år har vi medverkat på Livady arkitekters restaureringskurs som föreläsare och handledare vid byggnadsundersökning. Museeverket och Senatsfastigheter medverkar tillsammans med Aalto universitet. 2021 gick resan ännu till Villnäs slott sydväst och Åbo, ett slott uppfört samtida med Skoklosters slott.

Utbildning i historisk miljö med inventering av verktygsspår, byggnadstekniska detaljer och skador. Utbildningen riktar sig till restaureringsarkitekter, konstruktörer och ingenjörer.
Robin fann en ritning av en takstol med initialer, vilket Panu Savolainen kunde identifiera till Nystads kyrka från samma tid och timmermannen i befäl.
Även den unika spannmålsmagasinet från 1700-talet undersöktes.

Här ovan kan ni ladda ner ett tekniskt dokument från vårt besök på Villnäs.