Trångfors smedja får ny vattenränna

Trångfors smedja, Hallstahammar

Den stora vattenrännan som förser mumblingshammarens vattenhjul är angripen av svamp och riskerar att rasa ihop. Med bidrag från ägarna och Länsstyrelsen hjälper Traditionsbärarna till med tillverkning av en ny ränna. Vattnet kommer från Strömsholms kanal via en dammlucka in i vattenrännan och rinner sedan ut i trångforsen intill smedjan.

Den 7 ton tunga mumblingshammaren, gjuten i Arboga 1850-tal, är av samma slag som i Karmansbo smedja några mil nordost om Trångfors.

Den gamla rännan var av furuvirke med mycket ytved där allt har strukits med tjära vilket hållit kvar inträngande fukt och skapat grogrund för svampar. Vi valde att erbjuda en ny vattenränna med stativ byggt av Bergslagslärk som bruken under 1800-talet planterade för att ha till vattenmaskiner och bet-kar. Nu är de träden färdigvuxna och kan användas för sitt ändamål !

En tredjedel av rännans längd i bild och mumblingshammarens vattenhjul, ett överfallshjul.

Virket kommer från Naddebo såg, Fagersta. Vattensponten är av 100% kärnfuru från Värmland levererat av Rinn såg.

Vattenrännan från insidan.
Smideshärdarna

Tillverkningen av delarna till rännan och stativet utfördes i Forsvik under vintern. Under våren har delarna transporterats till Trångfors för montering i sektioner på land vilka sedan lyfts ut till det nyuppförda bjälklaget på stativet.

Ståndare till rännan av 100% kärnfuru 8″ x 8″
Oskar Ingebrigtsen tar emot en ny sektion ränna a 5m.
Rännan kommer att färdigställas under 2023 då mer €€€ tillförs projektet.

Medverkande i projektet är:

Mattias Hallgren, Björn Frodin, Oskar Ingebrigtsen, Mattias Malmros, Kai Flores Richter, + lärlingar, Kalle Thorsen, Torbjörn Happe, Linus Elmes.

Storkyrkans lanternin

Traditionsbärarnas arbete med Storkyrkans lanternin

I slutet av 2021 kontaktades Traditionsbärarna angående allvarliga skador på Storkyrkans torn-lanternin. Tornlanterninen är uppförd under 1740-talet och är helt klädd i kopparplåt. Vi utförde först en skadeinventering av bärande stomme och tog fram ett åtgärdsförslag. Dess syllkonstruktion var helt upprutten och full av svamp. Skadorna var så allvarliga att den stod och gungade vid lätt beröring!

Vi kunde samordna en akutinsats åt M3 bygg som var generalentreprenör och få fram hantverkare i vårt nätverk som kunde utföra arbetet.

Här kan ni läsa vårt PM om arbetet med den bärande konstruktionen:

Söne holk-kvarn i Skara fornby, Västergötlands museum

1924 Skara fornby

Holk-kvarnen på Västergötlands museum har under hösten 2021 helt demonterats och lagts i tält i väntan på 2022-23-24. Första åtgärden är att kullen som kvarnen står ovanpå måste förstärkas och ny grund läggas. Därefter kan kvarnens timmerstomme återuppföras under 2022. Åren därefter monteras alla kvarnens delar samman med tidsenliga metoder och redskap. Målet är att vinna bortglömd kunskap om hur man bygger upp en kvarn utan moderna hjälpmedel. Ett immateriellt kulturarv som var en självklarhet förr på landsbygden, men som helt fallit i glömska.

Kvarnen då den stod i Söne på 1920-talet.
Demontering skedde på modernt vis, men med stor reflektion av detaljer, verktygsspår som är till hjälp vid återuppförandet i framtiden. Allt dokumenterades i bild, film och ritningar.
Holken demonterad. Röret vilket drivaxeln från vingarna löper ner till kvarnstenen.
Mellan de två kraftiga balkarna stod holken fast.
I vart hörn står stolpar vilket takstolarna tar spjärn emot då de håller fast holkens midja.
Bölet, överbyggnaden, demonterades del för del då det är så man återuppför den igen.
Vingaxel. Vingar till vänster, lager med kronhjul och bromsband och till höger aktre lagret.
Vingaxel rutten. Kuggarna i kronhjulet sattes aldrig in 1924 efter flytten till fornbyn.
Övre kransen vilken håller bölet i läge runt om holkens topp. Bölet står ovanpå en glidkrans vilken man kan vrida hela bölet med vindfånget runt i och ur vinden.
Den nedre holk-kransen vilken står ovanpå lglidkrnasen.
holkkvarn i genomskärning

Planen är att ett forskningsprojekt kring holk-kvarnar tar form under 2022 tillsammans med SLU, Västergötlands museum, VG regionen och Traditionsbärarna.

Här kan ni läsa hela dokumentet om demonteringen:

Enåsa kyrktorn, Amnehärad pastorat.

Torntaket på Enåsa kyrka från 1783 läcker och den bärande stommen har reparerats från insidan med plåttaket kvar! En inte helt lätt uppgift, men möjlig. Bengt Bygdén, Kalle Thorsén, Oskar Ingebrigdsen, Björn Frodin och Mattias Hallgren har alla varit inblandade i åtgärden.

Kyrkan är inte i bruk utan står ”öde”.
Bengt och Björn på glatt humör.
Timmermanskirurgi då allt skulle passas in från insidan med takfotens listverk och undertak med plåt kvar. Små plåtvinklar monterades mellan undertak och takstolar för att hålla allt samman efter åtgärden.

Arbetet är nu klart men taket läcker fortfarande och skall tätas utifrån i vår.

H.A.S.P Houses and social practices – Kalmar VP 1-2

Göran Tagesson, Mattias Hallgren och Gunhild Eriksdotter har tillbringat ett par veckor i Kalmar för VP 1 och 2 där hus från 1650-1800 har undersökts inom HASP-projektet. Vi hade även ett första uppstartsmöte med alla inblandade, forskare och specialister samt Kalmar länsmuseum.

typisk handelsgård i stadsmiljö, Kvarnholmen, Kalmar 1600-tal

https://www.uu.se/en/research/projects/selected-project/?researchId=2020-03648_VR

Projektet HASP – Hus och social praktik 1600-1850 syftar till att analysera hus och boende samt olika med detta förknippade sociala praktiker under tidigmodern tid, med utgångspunkt i ett urval svenska städer. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och bekostas av Vetenskapsrådet under perioden 2021-2026, med prof Dag Lindström som projektledare.  

Projektet utgör en direkt fortsättning på projektet Hus och hushåll i tidigmoderna svenska städer 1600-1850, knutet till Arkeologerna, Statens historiska museer, bekostat av Berit Wallenbergs stiftelse under åren 2016-29. Resultaten här visade tydligt på stora förändringar under perioden, dels i den byggda miljön i form av tomtstruktur, husens byggnadsteknik och rumsliga struktur, dels i förändrade boendeförhållanden och sociala relationer. I detta projekt kom fokus att hamna dels på en översikt över arkeologiskt dokumenterade huslämningar från städerna Linköping, Kalmar, Norrköping, Vadstena och Jönköping, dels en inventering av trähus och ett antal fördjupande fallstudier i Linköping. 

Dessa hus har undersökts. Vissa har återuppförts efter stadsbränder med delvis återbrukat material.
Handelsgård från 1700-tal. Kullzenska gården, nu med anrikt cafe på andra våningen 😛

Vi tog ca 100 prover för dendrokronologi som skall ge oss svar på byggnadernas kronologi. HASP fortsätter med slutspurt i Kalmar under vårvintern.

Villnäs slott Finland, 2021 Louhisaaren kartanon.

Mattias Hallgren och Robin Gullbrandsson medverkade som föreläsare på årets kurs för restaureringsarkitekter.

Flera år har vi medverkat på Livady arkitekters restaureringskurs som föreläsare och handledare vid byggnadsundersökning. Museeverket och Senatsfastigheter medverkar tillsammans med Aalto universitet. 2021 gick resan ännu till Villnäs slott sydväst och Åbo, ett slott uppfört samtida med Skoklosters slott.

Utbildning i historisk miljö med inventering av verktygsspår, byggnadstekniska detaljer och skador. Utbildningen riktar sig till restaureringsarkitekter, konstruktörer och ingenjörer.
Robin fann en ritning av en takstol med initialer, vilket Panu Savolainen kunde identifiera till Nystads kyrka från samma tid och timmermannen i befäl.
Även den unika spannmålsmagasinet från 1700-talet undersöktes.

Här ovan kan ni ladda ner ett tekniskt dokument från vårt besök på Villnäs.

Sätra Bruks lastagebrygga vid sjön Viken, Göta kanal

Den unikt bevarade lastageplatsen vid sjön Viken, Göta kanal, tillhörande Sätra Bruk, var nu i behov av akutåtgärd samt planering för framtiden. Mattias Hallgren tog initiativet till åtgärden tillsammans med brukets förvaltare. 2021 räddades brygghuset från att rasa samman då isen knuffat undan dess stolpar och grundstenar. Med hjälp av Oskar Ingebrigdsen AB samt Kai Flores Richter från Dresden Tyskland kunde vi säkra byggnaden för framtiden.

Planen för 2022 är att lyfta undan huset i sin helhet samt att riva yttre timmerkistor. Därtill en skadeinventering med åtgärdsförslag för 2023-24. målet är att återskapa den historiska miljö som funnits med kajkran, räls och vagnar som användes för transport och lagring av massaved / pappersbalar från Sätras pappersbruk under andra halvan av 1800-talet.

slutet av 1800
Jack Sobon och Peter Mc Curdy, två erfarna timmermän från Amerika och England var på besök något år tidigare och vi kunde då konstatera att brygghusets takstolar är tillverkade med Square-rule teknik redan 1870-tal !
Brygga, brygghus och magasin.
trasiga bärande stolpar, en av orsakerna till åtgärden.
Av husets sex ben bar tre dess tyngd! Benen består av trippla rotknän i fullängd som bultats samman till styva ”väggar”. Detta styrkeprov av rotbenen var räddningen.
Sonarbilderna visar att timmerkistorna knuffas av isen och stenarna inuti fallit ut.
180* vy.

Örslösa Lidköping väderkvarn får ny vingaxel

Vingaxeln till väderkvarnen i Örslösa hade ruttnat och var i behov av byte. Mattias Hallgren och Mattias Malmros, Traditionsbärarna tillverkade en ny av en ek som växt i byn och grovsågats av Sören på Örslösa trä o hyvleri. Ekstocken tillsammans med den äldre demonterade, kördes till Forsvik för att tillverka en ny.

ett nytt axelämne grovsågad 21″ x 21″ 5,5m lång.

Ekstocken var i minsta laget för att få önskvärd kärnandel i den yttre delen av axeln. Vitveden fick sparas och impregneras med Protox* samt het tjära. Det får hålla så länge det håller. Det är ju ett stort värde att kunna använda en lokal ek intill kvarnen.

Ny axel i väntan på att göra hål för vingbalkarna.
montering med två kompletta vingar monterade som motvikt för att nå in hela vägen till aktre lagerläget.

Arbetet utfördes tillsammans med de fantastiska människorna i Örslösa hembygdsförening !🤠

Södra Råda kyrkas färdigställande 2021

Under våren/sommaren 2021 har innertaket med treklövervalvet och golvet färdigställts.

Årets arbeten har varit med valvbågarna till innertaket samt att spika upp dito med handskurna repstavsdekoren. Vi håller nu på att färdigställa golven i kyrkan. I koret blir det rekonstruerade stavkyrkoplankor vilka vi antagit funnits återbrukade som golvbrädor likt i systerkyrkan Hammarö, Karlstad. Stavplankorna tillverkas med tidsenliga metoder och verktyg efter de bevarade plankorna i Hammarö kyrka. Vi har tidigare mätt upp dessa och studerat verktygsspåren för att förstå arbetsmetoden.

Stavplanka under tillverkning.
Krumväxta valvbågar ligger för utslagning på marken
Korets innertak under uppsättning.
Douglas Åhs spikar upp repstavsdekoren som han själv har skurit ut ur 6m lång framkluvna 2″x 2″ virken, 12 st ut ur ett träd.
Valvet i långhuset sett från vinden. Innertakets brädor är endast 15mm. I väster sticker gavelns fönster upp en liten bit och sprider ljus på vinden. Ett vanligt sätt på medeltiden.
Långhuset sett från koret mot västgaveln. Äntligen, Igen!🤠

4 september är det invigningsparty för alla medverkanden. 2022 blir det invigning och publikt öppnande av Södra Råda igen, men nu så som den var då den byggdes på 1310-talet.

Medeltida takstolsinventering för Kronobergs län, Växjö stift, steg 1,

Av Mattias Hallgren Traditionsbärarna, Samuel Palmblad Kulturparken småland, Karl-Magnus Melin Knadriks kulturbygg och projektledare Carl Thelin från Tyrens.

Utvalda medeltida kyrkor och staplar undersöks för att inventera antikvariska värden och bevarandestatus på träkonstruktionerna. Härlövs kyrka och medeltida tornstapel från 1480-tal

Projektet är en steg 1 inventering av medeltida träkonstruktioner i Kronobergs län 2021. Framöver är målet att gå vidare med objekt för Jönköping, Hallands och Kalmar län.

Carl Thelin håller på att upprätta en databas för medeltida träkonstruktioner där vi nu fyller på med vad vi finner.

Efter varje besök görs ett PM med information till förvaltaren. Här kan ni läsa ett PM om Drevs gamla kyrka.

Styrbjälke med vulst över långhuset.