Slussen ägs av Åkersberga kommun och Traditionsbärarna hjälper till med alla trädelar till plåtportarna som nu ligger på Gotenius varv i Götebörg. Vi har tillverkat nya rund och slagståndare samt tröskelstockar av Bergslagslärk från Naddebo såg i Fagersta. I Augusti kommer vi montera delarna som vi tillverkat i Forsvik under försommaren och montering av portarna i slussen sker i höst.

Portarna har nu fått nya timmer av Bergslagslärk monterade. Rundståndare, slagståndare och dubbla tröskelstockar. Arbetet har utförts på anrika Gotenius varv i Göteborg som nu är det sista och enda riktiga fartygsvarvet i stan.

Mattias Hallgren och Mattias Malmros arbetar med detta projektet.

Den stora vattenrännan som förser mumblingshammarens vattenhjul är angripen av svamp och riskerar att rasa ihop. Med bidrag från ägarna och Länsstyrelsen hjälper Traditionsbärarna till med tillverkning av en ny ränna. Vattnet kommer från Strömsholms kanal via en dammlucka in i vattenrännan och rinner sedan ut i trångforsen intill smedjan.

Den gamla rännan var av furuvirke med mycket ytved där allt har strukits med tjära vilket hållit kvar inträngande fukt och skapat grogrund för svampar. Vi valde att erbjuda en ny vattenränna med stativ byggt av Bergslagslärk som bruken under 1800-talet planterade för att ha till vattenmaskiner och bet-kar. Nu är de träden färdigvuxna och kan användas för sitt ändamål !

Virket kommer från Naddebo såg, Fagersta. Vattensponten är av 100% kärnfuru från Värmland levererat av Rinn såg.

Tillverkningen av delarna till rännan och stativet utfördes i Forsvik under vintern. Under våren har delarna transporterats till Trångfors för montering i sektioner på land vilka sedan lyfts ut till det nyuppförda bjälklaget på stativet.

Medverkande i projektet är:

Mattias Hallgren, Björn Frodin, Oskar Ingebrigtsen, Mattias Malmros, Kai Flores Richter, + lärlingar, Kalle Thorsen, Torbjörn Happe, Linus Elmes.

I slutet av 2021 kontaktades Traditionsbärarna angående allvarliga skador på Storkyrkans torn-lanternin. Tornlanterninen är uppförd under 1740-talet och är helt klädd i kopparplåt. Vi utförde först en skadeinventering av bärande stomme och tog fram ett åtgärdsförslag. Dess syllkonstruktion var helt upprutten och full av svamp. Skadorna var så allvarliga att den stod och gungade vid lätt beröring!

Vi kunde samordna en akutinsats åt M3 bygg som var generalentreprenör och få fram hantverkare i vårt nätverk som kunde utföra arbetet.

Här kan ni läsa vårt PM om arbetet med den bärande konstruktionen:

Holk-kvarnen på Västergötlands museum har under hösten 2021 helt demonterats och lagts i tält i väntan på 2022-23-24. Första åtgärden är att kullen som kvarnen står ovanpå måste förstärkas och ny grund läggas. Därefter kan kvarnens timmerstomme återuppföras under 2022. Åren därefter monteras alla kvarnens delar samman med tidsenliga metoder och redskap. Målet är att vinna bortglömd kunskap om hur man bygger upp en kvarn utan moderna hjälpmedel. Ett immateriellt kulturarv som var en självklarhet förr på landsbygden, men som helt fallit i glömska.

Planen är att ett forskningsprojekt kring holk-kvarnar tar form under 2022 tillsammans med SLU, Västergötlands museum, VG regionen och Traditionsbärarna.

Här kan ni läsa hela dokumentet om demonteringen:

Torntaket på Enåsa kyrka från 1783 läcker och den bärande stommen har reparerats från insidan med plåttaket kvar! En inte helt lätt uppgift, men möjlig. Bengt Bygdén, Kalle Thorsén, Oskar Ingebrigdsen, Björn Frodin och Mattias Hallgren har alla varit inblandade i åtgärden.

Arbetet är nu klart men taket läcker fortfarande och skall tätas utifrån i vår.

Göran Tagesson, Mattias Hallgren och Gunhild Eriksdotter har tillbringat ett par veckor i Kalmar för VP 1 och 2 där hus från 1650-1800 har undersökts inom HASP-projektet. Vi hade även ett första uppstartsmöte med alla inblandade, forskare och specialister samt Kalmar länsmuseum.

https://www.uu.se/en/research/projects/selected-project/?researchId=2020-03648_VR

Projektet HASP – Hus och social praktik 1600-1850 syftar till att analysera hus och boende samt olika med detta förknippade sociala praktiker under tidigmodern tid, med utgångspunkt i ett urval svenska städer. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, och bekostas av Vetenskapsrådet under perioden 2021-2026, med prof Dag Lindström som projektledare.  

Projektet utgör en direkt fortsättning på projektet Hus och hushåll i tidigmoderna svenska städer 1600-1850, knutet till Arkeologerna, Statens historiska museer, bekostat av Berit Wallenbergs stiftelse under åren 2016-29. Resultaten här visade tydligt på stora förändringar under perioden, dels i den byggda miljön i form av tomtstruktur, husens byggnadsteknik och rumsliga struktur, dels i förändrade boendeförhållanden och sociala relationer. I detta projekt kom fokus att hamna dels på en översikt över arkeologiskt dokumenterade huslämningar från städerna Linköping, Kalmar, Norrköping, Vadstena och Jönköping, dels en inventering av trähus och ett antal fördjupande fallstudier i Linköping. 

Vi tog ca 100 prover för dendrokronologi som skall ge oss svar på byggnadernas kronologi. HASP fortsätter med slutspurt i Kalmar under vårvintern.

Flera år har vi medverkat på Livady arkitekters restaureringskurs som föreläsare och handledare vid byggnadsundersökning. Museeverket och Senatsfastigheter medverkar tillsammans med Aalto universitet. 2021 gick resan ännu till Villnäs slott sydväst och Åbo, ett slott uppfört samtida med Skoklosters slott.

Här ovan kan ni ladda ner ett tekniskt dokument från vårt besök på Villnäs.

Den unikt bevarade lastageplatsen vid sjön Viken, Göta kanal, tillhörande Sätra Bruk, var nu i behov av akutåtgärd samt planering för framtiden. Mattias Hallgren tog initiativet till åtgärden tillsammans med brukets förvaltare. 2021 räddades brygghuset från att rasa samman då isen knuffat undan dess stolpar och grundstenar. Med hjälp av Oskar Ingebrigdsen AB samt Kai Flores Richter från Dresden Tyskland kunde vi säkra byggnaden för framtiden.

Planen för 2022 är att lyfta undan huset i sin helhet samt att riva yttre timmerkistor. Därtill en skadeinventering med åtgärdsförslag för 2023-24. målet är att återskapa den historiska miljö som funnits med kajkran, räls och vagnar som användes för transport och lagring av massaved / pappersbalar från Sätras pappersbruk under andra halvan av 1800-talet.

Vingaxeln till väderkvarnen i Örslösa hade ruttnat och var i behov av byte. Mattias Hallgren och Mattias Malmros, Traditionsbärarna tillverkade en ny av en ek som växt i byn och grovsågats av Sören på Örslösa trä o hyvleri. Ekstocken tillsammans med den äldre demonterade, kördes till Forsvik för att tillverka en ny.

Ekstocken var i minsta laget för att få önskvärd kärnandel i den yttre delen av axeln. Vitveden fick sparas och impregneras med Protox* samt het tjära. Det får hålla så länge det håller. Det är ju ett stort värde att kunna använda en lokal ek intill kvarnen.

Arbetet utfördes tillsammans med de fantastiska människorna i Örslösa hembygdsförening !🤠

Årets arbeten har varit med valvbågarna till innertaket samt att spika upp dito med handskurna repstavsdekoren. Vi håller nu på att färdigställa golven i kyrkan. I koret blir det rekonstruerade stavkyrkoplankor vilka vi antagit funnits återbrukade som golvbrädor likt i systerkyrkan Hammarö, Karlstad. Stavplankorna tillverkas med tidsenliga metoder och verktyg efter de bevarade plankorna i Hammarö kyrka. Vi har tidigare mätt upp dessa och studerat verktygsspåren för att förstå arbetsmetoden.

4 september är det invigningsparty för alla medverkanden. 2022 blir det invigning och publikt öppnande av Södra Råda igen, men nu så som den var då den byggdes på 1310-talet.